Hirsutism betyder lurvig på latin och hypertrikos ökad behåring på grekiska. Den vanligaste formen är en hereditär normalvariant och kan bero på ökad känslighet för androgener i hårfolliklarna. De allra flesta som söker på grund av besvärande hirsutism har alltså en genetisk komponent för detta. De har exempelvis sitt ursprung i Mellanöstern eller Sydeuropa alternativt är ättlingar till valloner som invandrade för flera hundra år sedan.
Patienterna har regelbundna menstruationer med ovulation och som hos övriga normala har behåringen manifesterat sig under puberteten eller under 10-15 år efter denna. Dessa patienter har
normalt testosteron och normal testosteron/ SHBG-kvot.
Indelning
Hypertrichos innebär allmänt ökad behåring hos kvinnor och behöver inte vara hormonellt betingad. Ofta avses ett överskott av den mjuka, ljusa och fina icke androgenberoende vellusbehåringen. Kan ses vid anorexia nervosa, svält, malignitet och intag av vissa läkemedel.
Hirsutism är en ökad behåring av manlig typ med abnorm lokalisering av terminalhår på överläpp, haka, kinder, hals, bröst och rygg. Vanligaste orsaken till patologisk hirsutim är ovariell överproduktion av androgener som vid polycystiskt ovariesyndrom (PCO-S). En annan orsak är ovariell hyperthekos.
Störd androgen metabolism med adrenal överproduktion av androgener ger också hirsutism, till exempel vid tumör, kongenital hyperplasi och adrenogenitalt syndrom. Vid akromegali, hyperprolaktinemi, hypothyreos, uttalad insulinresistens och vid intag av vissa läkemedel förekommer hirsutism på grund av en ökad nivå av fria androgener.
Virilisering innebär uttalad hirsutism med manligt håravfall, menstruationsrubbningar, vanligen amenorré, sänkt röstläge, klitorishypertrofi, ökad muskelmassa och bröstatrofi. Androgenproducerande tumörer, grav 21-hydroxylasdefekt, primär kortisolresistens, intag av anabola steroider och Cushings syndrom är nästan alltid förknippat med virilisering. Fullt utvecklad virilism är ovanligt och ska alltid utredas hos vuxna.
Funktionell ovariell hyperandrogenism (FOH), ”idiopatisk hirsutism” eller ringa överproduktion av binjureandrogener är sällan förknippade med virilisering.
Exempel på läkemedel som kan orsaka hirsutism är:
fenytoin, penicillamin, ciklosporin, androgener, p-piller, glukokortikoider och anabola steroider.
Utredning
När ska hirsutism utredas
Vid snabb eller förändrad hårväxt senaste året
Vid virilism
Vid infertilitet eller menstruationsrubbningar
Vid behåring på nya ställen efter 20 års ålder
Vid S-testosteron > 6 nmol/l.
Provtagning
S-testosteron S-SHBG, och S-androstendion.
Tolkning av provsvar
Kvoten testosteron/SHBG är ett mått på biologiskt aktivt testosteron.
Testosteronkvoten ligger normalt under 0,06.
Vid PCO-S och lindrig hyperandrogenism är kvoten 0,07-0,5.
S-testosteron mer än 6 nmol/liter talar för testosteronproducerande tumör i ovarier eller binjurar.
Om testosteronanalys visar normala nivåer eller överkantsvärden krävs ingen ytterligare utredning.
Patienter med förhöjt testosteron skall remitteras för vidare utredning till endokrinolog eller gynekolog.
Behandling av idiopatisk hirsutism
Vid idiopatisk hirsutism och övervikt rekommenderas i första hand viktnedgång som höjer SHBG-nivån. P-piller Diane eller Yasmine kan prövas. Den kliniska effekten blir vanligen inte synlig förrän efter ½- ¾ år.
Remiss för epilering kan skickas till hudklinik för bedömning och handläggning.
Kosmetisk behandling med de moderna dubbelrakbladen efter mjukgörande tvättning av huden. Rakning stimulerar inte hårväxten.
FAKTA - androgener
Androgener är viktiga för kvinnor som anabola hormoner och för psykosexuell funktion.
Ovarier och binjurebark bidrar med cirka hälften var till cirkulerande testosteron.
Ovarierna producerar testosteron och androstendion(A-4) under stimulans av LH.
Ovarierna producerar testosteron också efter menopaus.
Binjurebarken producerar A-4, dehydroepiandrosteron (DHEA) och dehydroepiandrosteronsulfat (DHEAS) under stimulans av adrenocorticotropt hormon (ACTH). Dessa steroider verkar via omvandling till testosteron och dehydrotestosteron (DHT).
Produktionen av binjureandrogener hos vuxna minskar kraftigt med åldern.
Referenser
Endokrinologi, Sigbritt Werner, redaktör, 2004, Liber AB
Janusinfo produceras av Läkemedelscentrum
i Stockholms läns landsting. Kontakt: janusredaktionen@sll.se. Våra webbsidor är optimerade för Internet Explorer lägst 6.0, Netscape 8 och Firefox. Rekommenderad skärmupplösning: 1024 x 768. Vi använder cookies »
Skriv ut sidan
