 |
| Förord |
| Behovet av information om eventuella risker med läkemedelsanvändning under
graviditet blev aktuell främst efter neurosedynkatastrofen kring 1960. I ett försök
att strukturera sådan information infördes i Sverige, som första land i världen,
en klassificering av läkemedel allt efter kända eller misstänkta risker vid användning
under graviditet. Denna s.k. FASS-klassifikation lanserades 1978. Det är en relativt
grov uppdelning av läkemedlen i olika grupper men har varit till viss vägledning i den
kliniska situationen. Ofta har den också givit upphov till problem, bl.a. på grund av
bristande konsekvens liksom svårigheter att dra praktiska konklusioner av klassificeringen.
|
| FASS-indelningen urskiljer en grupp av läkemedel, kategori A, som
anses utan risk kunna användas under graviditet. Detta baseras antingen på kontrollerade
studier eller på förhållandet att läkemedlet länge varit i bruk utan att några risker
identifierats.
|
| I kategori B ingår läkemedel där man anser att
erfarenheterna från den kliniska användningen är ofullständiga och man därför
gjort bedömningen utifrån djurexperiment. I kategori B:1 anses
djurförsöken ej indikera någon risk för fosterskada, i kategori B:2 saknas
också tillräckliga data från djurförsök, medan i kategori B:3 man i
djurförsök gjort iakttagelser, som tytts som en signal att en risk skulle kunna föreligga
också för människa. |
| Kategori C innehåller preparat, som kan utöva en ogynnsam
effekt på fostret eller det nyfödda barnet genom sin farmakologiska effekt. I regel gäller
detta exponeringar under graviditetens senare del och kring förlossningen. |
| Kategori D slutligen innehåller preparat där risken för en
fosterskada är visad eller åtminstone är trolig. |
| Ett problem utgör den ofullständiga tillgången till goda epidemiologiska studier av
inverkan på fostret av läkemedelsanvändning under graviditet. Sedan 1995 har i Sverige
tillkommit en ny möjlighet genom att uppgifter om läkemedelsanvändning införts i det
Medicinska Födelseregistret.
Det svenska Medicinska Födelseregistret, som startade 1973,
förs av Socialstyrelsen och baseras på kopior av handlingar från mödrahälsovård och
förlossningsvård. Det innehåller data om graviditet, förlossning och pediatrisk
undersökning av det nyfödda barnet för praktiskt taget alla barn som föds i Sverige.
|
| Med början år 1994 lagras också information om läkemedel, som kvinnan uppger sig ha
använt före första mödrahälsovårdsbesöket (oftast vecka 10-12) och som kan ha betydelse
främst för uppkomst av missbildningar, men också om läkemedel, som förskrives kvinnan
under resten av mödravården. Detta ger en unik möjlighet att studera eventuella samband
mellan läkemedelsanvändning och uppkomst av olika fosterskador.
|
| Den här presenterade texten bygger dels på information från litteraturen, dels på
information från det Medicinska Födelseregistret. Sammanställningen är gjord av professor
Bengt Källén och dr.med.sci. Karin Källén, båda vid Tornbladinstitutet vid Lunds
Universitet. För varje preparat ges en "Bedömning" som förhoppningsfullt skall vara till
vägledning i den kliniska siutationen, vare sig det gäller en kvinna, som redan har använt
ett visst läkemedel, eller det gäller förskrivning av ett visst läkemedel till en gravid
kvinna. |
| Lund i juni 2001, Bengt Källén |
